Rumba är en latinamerikansk dans som utvecklades på Kuba – närmare bestämt i Havanna på 1890-talet. Den har dock sina rötter i Afrika, och de toner och rytmer som senare blev grunden till rumban kom till Kuba via slavhandeln. Grundrytmen i rumban, claven, har till exempel sitt ursprung i de klockrytmer som är typiska för Västafrika. Rumba spelas i 4/4-takt, men är ofta polyrytmisk. Det innebär att olika rytmer spelas samtidigt, och att endast ettan i takten sammanfaller. Det gör att rytmen i den ursprungliga, kubanska rumban är mycket komplex, och detta reflekteras i de många slagverksinstrument som används för att spela rumbamusik. Som exempel kan nämnas congatrummor, cajonetrumor, claves (två ganska tjocka träpinnar), palitos (ett träinstrument som slås med en träpinne vilket skapar resonans) och guagua (liknande palitos).
Precis som inom de andra latinamerikanska danserna är det dock inte bara musiken som gör rumban så spektakulär att bevittna; även kläderna spelar en viktig roll. Om du letar efter en glittrig och flärdfull klänning som skulle passa för ett rumbaframträdande (för att få rumbakänslan till helgen, även om du faktiskt inte ska dansa rumba) ska du gå in på Outletsverige.se. Där hittar du ett stort utbud av kläder till bra priser, så att du alltid kan få helgkänsla och köpa kläder som passar att dansa loss i.
Rumban har dock inte alltid haft de festliga konnotationer som den har idag. Faktum är att rumban, med sin flörtiga natur, ansågs oanständig och farlig när den först utvecklades, vilket ledde till att rumban under lång tid reglerades hårt och förtrycktes. Det var först på 1940-talet som rumban började öka i popularitet på Kuba. Något som är intressant är att rumban då redan hade spridits och populariserats i USA, där den dansades på kabaréer under förbudstiden (det vill säga mellan 1920-talet och början av 1930-talet). Således tog det längre tid för rumban att etablera sig i sitt ”hemland” än i USA.
Numera har rumban utvecklats till fyra olika stilar, varav den som först populariserades på Kuba var Guaguancó. Det är en rumba i medelsnabb takt som för herrarna innebär många stötande rörelser med höfterna, vilket gör den till den kanske mest flörtiga stilen av rumba. Den snabbaste stilen är Columbia del Monte, medan Yambú är den långsammaste. I Yambú imiterar dansarna ofta det sätt på vilket gamla människor rör sig, och bär ibland till och med käpp för att fullborda imitationen. Slutligen finns stilen Columbia, som nästan enbart dansas av män. Det är en mycket snabb och aggressiv form av rumba, som kan innefatta att dansarna bär knivar eller imiterar ett slagsmål. Den rumba som vi är vana vid att se i Sverige, till exempel vid tävlingar i tiodans, har sitt ursprung i Guaguancó, och liknar således inte de andra tre stilarna.
Rumban fortsätter också att utvecklas hela tiden, och uppstår i nya former runt om i världen. Framtiden får utvisa vilka rumbastilar som kommer att dansas när rumban fyller hundra år.