Tillsammans med foxtrot och one-step är bugg den vanligaste pardansen i Sverige. Buggen har sitt ursprung i jitterbugen. Jitterbug är egentligen ett samlingsnamn för en rad olika swingdanser som lindy hop och east coast swing. Lindy hop kom till Sverige på 1940-talet, och inspirerade andra danser såsom boogie woogie. Det är ur denna dans, liksom ur rockmusiken på 1950-talet, som den svenska buggen utvecklades. Den skulle få den form den har idag i samband med att en buggskola öppnade i Gävle 1968, och senare även i Örebro. Tio år senare, 1978, kom buggen till Stockholm, där man tidigare mest hade dansat en annan swingdans som kallades rock’n’roll.
Bugg dansas i fyrafjärdedelstakt till musik med ett snabbt tempo, vanligtvis mellan 120 och 180 BPM. Det finns ingen form av koreograferad bugg, utan den är en helt improviserad dans. Följaren följer istället föraren genom snurrar och danssteg. Det dansande paret håller inte om varandra i dansen, utan håller istället varandra i händerna, så länge de inte byter grepp eller bara har grepp med en hand. Det är en social dans som är populär vid dansbandskvällar. Länge var dansband den enda musik man dansade bugg till, men numera dansas det även till popmusik.
Bugg är också en tävlingsdans. Inte heller här dansar man ett koreograferat program, utan paret improviserar under tävlingen. Till skillnad från många andra swingdanser är akrobatik inte tillåtet i bugg, och till skillnad från exempelvis jive, där pulsen i kroppen ska vara på väg uppåt på taktslaget, ska den vara riktad neråt mot golvet i bugg. Domarna tittar på om dansarna har ett konstant sväng i kroppen, och om deras inbromsningar är tydliga och dansanta, liksom om de anpassar sig till musiken.
Den enda varianten av bugg som är koreograferad är så kallas dubbelbugg, då en man och två kvinnor dansar tillsammans. Gruppen kan också bestå av tre män och tre kvinnor eller två män och en kvinna, men det är ovanligare. I denna tävlingsgren tränar deltagarna in ett program, som de sedan visar upp för domarna. Här får man också använda sig av akrobatik och element från andra swingdanser, varför det är en betydligt friare disciplin av buggen.
Andra typer av bugg har också utvecklats genom åren, till exempel linjebugg på 90-talet och åhej på 2010-talet. Buggen fortsätter således att utvecklas och förändras.